|
|
 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Spanska språktips 1
Hur kommer det sig att så många svenskar uttalar det spanska ordet för 'apotek' fel? Beror det kanske på att det finns ett känt läkemedelsföretag som heter
Pharmacia & Upjohn, där betoningen ligger på i. Men i det spanska ordet ska a ha betoningen: farmacia. Vet du varför? Enligt betoningsreglerna
ska ord som slutar på diftong (t.ex. ia) ha betoningen på näst sista stavelsen. 'Farmacia' har tre stavelser: far / ma / cia /. Två vokaler som bildar diftong står i
samma stavelse.
Det finns en mängd ord som är nästan exakt lika i spanska och svenska och där det här bekymret med betoningen finns. Det heter industri på svenska men industria på
spanska. Lär dig uttala och betona de här orden rätt (den betonade vokalen står med fet stil):
|
| industri |
industria |
|
demokrati |
democracia |
| koloni |
colonia |
|
tragedi |
tragedia |
| akademi |
academia |
|
komedi |
comedia |
| terapi |
terapia |
|
kopia |
copia |
|
Men 'cafetería' uttalas ju på spanska med betoningen på i, eller hur? Och det beror på att man där "slagit sönder" diftongen och satt en accent över i. Och där
accenten står, där ska också ordet betonas. Det lustiga med 'cafetería' är att vi, åtminstone de flesta av oss, på svenska säger cafeteria, med betoningen på andra e,
vilket naturligtvis egentligen inte är rätt eftersom det kommer från spanskan. Men som så ofta har engelsmännens uttal påverkat oss. Varför skulle inte 'cafeteria'
betonas på samma sätt som 'pizzeria'? Eller ska vi börja säga 'pizzeria' på svenska??
Hursomhelst finns det en massa ord i spanskan som slutar på ía, med accent alltså på i och som därför har betoningen där. Det gäller framför allt en mängd affärer och
liknande:
|
|
|
| ferretería |
järnhandel |
|
peluquería |
frisersalong |
| panadería |
brödbutik |
|
carnicería |
köttaffär |
| zapatería |
skoaffär |
|
heladería |
glassbutik |
| librería |
bokhandel |
|
hamburguesería |
hamburgerbar |
|
Så vad tycker du? Ska vi inte alla börja säga cafeteria på svenska?
Några frågor att fundera på: (Svaren hittar du längre ner.)
|
| A. Kan du förklara varför det står accent i följande ord? |
| 1. bolígrafo (kulspetspenna) |
2. árbol (träd) |
| 3. tacón (klack) |
4. autobús (buss) |
B. Varför försvinner accenten i pluralformerna 'tacones' och 'autobuses'?
|
C. Varför är det speciellt viktigt med accenten i t.ex. 1. habló och 2. hacía?
|
Svar:
|
A.
|
1. bolígrafo slutar på vokalen o och skulle därför, enligt huvudregeln, få betoningen på näst sista stavelsen, alltså på a. Men så uttalas det inte. Alltså måste man sätta ut accent.
|
2. Ord som slutar på konsonant (utom n och s) har ju betoningen på sista stavelsen. Alltså skulle árbol betonas på o. Men så heter det inte och därför måste accent sättas ut på a.
|
3 och 4. Ord som slutar på n och s har enligt regeln betoningen på näst sista stavelsen. Alltså borde tacón och autobús ha betoningen på a resp. o. Men eftersom
orden inte betonas på det sättet måste accent sättas ut.
|
B.
|
I plural kommer det till en stavelse (es) och då behövs inte accent eftersom huvudregeln då gäller.
|
C.
|
|
Därför att hablo betyder 'jag talar' och är presens 1 person singular, medan habló betyder han/hon/Ni talade och är preteritum 3 person singular.
Hacía är imperfekt av hacer och kan betyda jag gjorde, medan hacia är en preposition och betyder 'mot'.
Accenten kan alltså få två ord som stavas lika att få olika betydelser!
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
